Slipsens första kända förekomst dateras tillbaka till 210 f.Kr. Då den första Kinesiska kejsaren, Shih Huang Ti, begravdes tillsammans med en en armé av terrakotta soldater. Av de cirka 7000 terrakottasoldaterna, var flertalet soldater iklädda slips , eller åtminstone vad många idag anser vara den första förekomsten av slipsen.

Användnigen av slipsar upphörde i Kina efter Handynastin, och sågs inte igen förens någon gång på 1900-talet.

Det skulle dröja ända fram till 1600-talet innan slipsen först påträffades i väst.

 

Omkring år 1635 ankom en grupp på bortemot 6000 soldater och riddare till Paris för att stötta den Franske kung Ludvig XIII och kardinal Richelieu. I denna grupp fanns det en kroatisk utbrytaravdelning, en grupp med inhyrda soldater, som förblev i fransk tjänst efter att ha åkt ifrån sina österrikiska-ungerska härskare. De kroatiska soldaterna väckte uppseende med sin lojalitet till det franska kungahuset, och inte minst med sina traditionella dräkter. Fransmännen blev omedelbart betagna av halstyget som användes av dessa soldater, som varierade från grovt material i kläder hos den vanlige soldaten, till fin bomull och silke hos officerarna. Dessa ”halsplagg” var knutna på ett då okänt sätt i väst-Europa. Detta sätt att bära halstyg på blev väldigt populärt i Frankrike, där den eleganta cravat’en (kroatisk stil) uppstod.

För fransmännen, som då var mitt i 30-årskriget, blev detta kroatiska halstyget, kallat cravat , också ett praktiskt alternativ till den då populäre knipplingskragen, som krävde ett omfattande underhåll. Plagget vann senare popularitet vid hovet omkring 1650, under Ludvig XIVs styre. Detta modeplagg blev sedan taget till England med Charles II, då han kom tillbaka från sin exil. Sedan erövrade cravat’en Europa, och nådde ända till de flesta kolonierna på den amerikanska kontinenten.

Slipsen uppnådde inte den verkligt stora dominansen i männens garderober förrän i slutet av 1700-talet, under den franska revolutionen. Då gav man avkall på alla kungliga volanger och krås, och iklädde sig en klädesdräkt som skulle understryka tanken om likhet och broderskap. Republikanernas halstyg var rött, och kunde vara upp till flera meter långt. Dessa tyger blev kallade incroyables. En enkel klädesdräkt blev normen, och halstyget var det enda plagget man kunde variera med en viss frihet. Efter en ”flugdominans” på mitten av 1800-talet, dök slipsen upp i sin moderna variant: En mindre och slankare utgåva av cravat’en.

Dagens moderna slipsmode härstammar från Victoriatidens England, där skolslipsen kom till användning på 1880-talet, och blev snart populärt, som det är i dag, i kombination med kostym. I vårt århundrade har slipsen funnits i varierande längd och bredd, i färger och mönster, och i val av olika tyger, utan att grundprincipen är ändrad.